Svenskarna har lärt sig leva med förfall. Politiker och medier talar om fler kameror, fler kuratorer och fler stödpaket. men nästan aldrig om orsakerna bakom problemen. I detta tal visar Det fria Sveriges ordförande Dan Eriksson varför vårt land inte behöver vara otryggt, splittrat och sjukt. Han tar upp brottsligheten, skolans kollaps, välfärdens kris och den psykiska ohälsan bland unga – problem som i dag behandlas som symptom att lindra snarare än orsaker att lösa. Budskapet är tydligt: det behöver inte vara så här.

Den första Tändskriften, Skådespelet, sålde slut direkt. Nu kommer uppföljaren: Den sista galgen av Magnus Söderman. Det är en bok som inte väjer för de svåra frågorna om våld, rättvisa och urvalets roll i civilisationens historia. Från blodshämndens logik och medeltidens galgar, via kyrkans tvekan och statens hårda straff, till 1900-talets steriliseringar och dagens brist på urval – Söderman följer den långa linjen. Med skarpa analyser visar han hur samhällen formats av vilka som sorterats bort och vilka som fått fortplanta sig, och ställer den obekväma frågan: vad händer när selektionen upphör? Den sista galgen är den andra delen i Runströms förlags serie Tändskrifter – korta böcker som tänder debatt, väcker eftertanke och inspirerar till handling. Samlarutgåvan trycks i strikt begränsat antal och skickas ut till alla som redan är med i bokklubben. Därutöver öppnas nu endast 50 nya platser. Vill du vara säker på att få ditt exemplar gäller det att agera snabbt. När platserna är fyllda, trycks inga fler böcker.

En medlem har gått in och lovat att matcha alla gåvor till Husfonden upp till totalt 5000 kronor. Det betyder att om du ger en hundralapp till Husfonden, så gör han samma sak. Således blir din gåva dubbelt så mycket värd! Just nu har vi nått ungefär en fjärdedel av målet för september, men vi kan nå hela vägen om vi alla hjälps åt.

Den 10 september 2025 skjuts den konservativa debattören Charlie Kirk till döds. Han skjuts när han sitter på en scen i Utah, där han som så många gånger förr diskuterar med alla som önskar ställa frågor till honom. Vid tiden för inspelning av podcasten har skytten ännu inte gripits, men på internet jublas det i stora delar av vänstern. Samtidigt verkar högern gå vilse i vänsterns definitioner och narrativ. Dan Eriksson och Magnus Söderman sätter sig ned för att dels tala om mordet, men framförallt om politiskt våld som fenomen. Är det det värsta som finns, eller snarare ett naturligt tillstånd. Och de där goda demokraterna som påstår sig vara emot politiskt våld, är de verkligen det när allt kommer till kritan? En delvis provocerande, men framförallt tankeväckande diskussion där vi tar hjälp av så väl John Locke som Thomas Hobbes för att försöka förstå vår omvärld.

Antagligen blev du lika illa berörd av Simona Mohamssons text om islam i Sverige på Doku som jag. Som svensk i Sverige med rötter tillbaka till folkvandringstiden är det direkt stötande när främlingar tar sig rätten att staka ut sitt eget folks religion och kultur här – särskilt eftersom det finns ett outtalat krav på svenskarna att bara hacka i sig det. Mohamsson påpekar att andelen troende muslimer i Sverige är en minoritet sett till den muslimska befolkningen som helhet. Utifrån detta skriver hon: ”I det nya Sverige där hundratusentals svenskar delar en liknande bakgrund som mig handlar islam därför mer om en kulturell företeelse. Det är en bärare av traditioner och sedvänjor som följer med i vardagen. Ett slags blågul islam där religionen ses som en privatsak, och inget som ska vägleda eller styra hela samhället.” ”Det nya Sverige” gör ont att läsa. Inte för att en nation behöver förnya sig, utan eftersom detta ”nya Sverige” inte är annat än en social konstruktion – ett samhällsexperiment pådyvlat ovanifrån. Det finns inget organiskt med hennes ”nya Sverige”.

EU fortsätter med sina planer på att införa en ”demokratisköld” för att, åtminstone på papperet, bekämpa desinformation. Liberalernas partiledare föreställer sig en ny blågul islam i det hon beskriver som ”Det nya Sverige”. En framstående socialdemokrat blir upprörd över tanken att kvinnor inte skulle tvingas till frontlinjen i ett framtida krig. Vi dyker ned i de senaste dagarnas avsnitt av Skådespelet, och hittar en röd tråd i ett samtal som också gör upp med våra egna svårigheter inför att hålla på med propaganda. Vad händer egentligen när man skrivit och talat offentligt i flera decennier, och folk fått följa med i ens personliga utveckling? Det blir resonerande, eftertänksamt och ibland provokativt. Häng med!

Sverige befinner sig i en tid där tryggheten monteras ned bit för bit. Ambulanssjukvårdare talar nu om behovet av skyddsvästar för att kunna utföra sitt arbete. Skolor tvingas låsa dörrar och bygga säkerhetsbarriärer. Våldsdåd och attacker blir vardag – samtidigt som makthavarna lovar att ”ta tag i det” utan att något förändras. Hur kunde vi hamna här? Varför går samhället sönder? I det här talet av Magnus Söderman analyserar han utvecklingen: från psykiatrireformen på 90-talet som lät farliga människor gå fria, till massinvandringens konsekvenser och den perverterade humanism som alltid tycks sätta gärningsmannen framför offret. Vi ser ett mönster – från skolskjutningen i Trollhättan, via attacken i Örebro, till dagens tragedier. Det som en gång var undantag är nu permanent kris: vårdkris, skolkris, ekonomisk kris. Samtidigt förväntas svenskarna acceptera att deras trygghet offras. Offren blir siffror, medan politikerna pratar vidare i tomma ord. Men vi ställer frågan ingen annan vågar: varför? Det här är inte bara en genomgång av problem – det är en uppgörelse med ett system som svikit sitt eget folk. Om du vill förstå verkligheten i Sverige 2025, och varför kriserna inte är olyckliga tillfälligheter utan följden av politiska beslut, då är detta för dig.

I dag gör Sveriges Radio en stor sak av att många skolor har olåsta dörrar och att obehöriga därför kan ta sig in. Det som länge inte var ett problem i ett tryggt land har blivit ännu ett skäl för myndigheter att kräva mer lås, fler kameror och förändrade livsmönster för helt vanliga människor. ”Du gamla, du fria” har blivit ”Du nya, du sjuka”. I stället för att åtgärda orsakerna vägrar politiker och etablissemang ta ansvar för det samhällsbygge de drivit fram. Att laglydiga svenskar ska acceptera larmbågar i skolor, massövervakning och inskränkta friheter för att hålla ihop ett havererat mångkulturprojekt är fräckt. Detta är totalitär demokrati i praktiken: makten erkänner att massinvandringen varit förödande, men vägrar avveckla prestigeprojektet och svarar med att strama åt medborgarnas frihet i stället. Lösningen kommer inte uppifrån. Svenskar behöver organisera sig och skapa egna trygga miljöer — områden, skolor och gemenskaper — som står emot det mångkulturella kaoset. Det sker inte med statliga bidrag, utan genom frivillig kraft. Det fria Sverige samlar resurser, kunskap och lokal handlingskraft för att hålla den svenska facklan brinnande, oavsett hur mörkret tätnar. Var med och tänd facklan med oss.

Sverige står inför en ny epok. Efter femtio år av mångkultur går vi nu in i femtio år av totalitär demokrati. Staten försöker hålla ihop ett splittrat samhälle genom övervakning, hårdare lagar och en påtvingad värdegrund. I detta tal analyserar vår ordförande Dan Eriksson utvecklingen i Sverige och västvärlden: - Från mångkulturens kaos till imperiets kontroll - Anarkotyrannin där vanliga svenskar straffas medan gängen går fria - Cesariska ledare som lovar ordning om vi bara ger bort vår frihet - Historiska paralleller: Romarriket, reconquistan, Spenglers nedgångstanke - Det fria Sveriges roll som alternativ och motkraft