Ica tycker att julen är en viktig högtid som alla borde få ta del utav. Därför har man tagit fram en julkalender som inkluderar såväl judar som muslimer. Alla ska kunna vara med, menar de.

Reaktionerna har inte låtit vänta på sig sedan det blev allmänt känt – tack vare sociala medier – att Ica tagit i ordentligt för att vara inkluderande. På företagets Facebooksida är många arga och lovar bojkott, andra nöjer sig med att skälla ut dem efter noter. Detta är vad vi kan glädjas åt. Reaktionerna. För nog är det ett gott tecken i tiden när många faktiskt tar ställning och vädrar sitt missnöje så pass offentligt som de gör.

Problemet med Icas julkalender är dock inte att de vill inkludera judar och muslimer i firandet. Om en muslim vill fira jul är det inte mycket att orda om och det finns inte en jude med självrespekt som skulle komma på tanken att fira Jesus Kristus (vilket tro det eller ej är vad julen traditionellt handlar om). Förvisso ser muslimerna Jesus som en stor profet, men de har sina egna högtider som de firar och julen är inte en av dem.

Vad gäller judarna har de lite olika idéer: somliga ser Jesus som en av många som på den tiden gjorde anspråk på att vara Messias; andra anser att han var en bråkmakare och upprorsman som förtjänade att dömas till döden; ytterligare några hatar honom och några är för honom fullt ut.
Ica tror nog att judarna och muslimerna är lika ljumma i tron som svenskar, vilka applåderar att de är ett av världens mest sekulära folk. Ica har fel.

Svenskarna måste förstå att de olika minoriteterna i Sverige inte vill bli svenskar. De vill bo i Sverige och ta del av fördelarna, men att bli svenskar? Nej.

Det bekymmersamma med julkalendern är det underliggande behovet av att inkludera alla i allt. Man upprepar det mångkulturella narrativet med en dåres envishet. Reklamarna som tagit fram den har inte gjort det för att de innerst inne vill inkludera judar och muslimer till julskinkan (vilket i sig vore krångligt) utan eftersom de måste signalera att de är i linje med tiden. De tror att judar och muslimer en masse skulle känna sig bekväma med en svensk jul.

“… att bli jude är inte enbart att bekänna sig till en annan tro. Att vara jude är att också att bli del av en kultur, en historia, ett öde. Det är därför en gradvis och ganska lång process som går ut på att personen över tiden anammar en ny kulturell, religiös, etnisk och historisk identitet.”

Att bli muslim är mycket enklare.

Judarna i Sverige, tillika muslimerna, romerna, samerna och så vidare vill inte bli svenskar. De vill vara judar, muslimer, romer eller samer som bor i Sverige, erkända som en minoritet vilken är särskilt gynnad av makthavare och lagstiftning. Problemet med Icas kalender och oss svenskar i gemen är att vi inte begriper det.

“Warer swenske” sägs det att riksbyggaren Gustav Vasa yttrade och det borde vara varje svensk man och kvinnas honnörsord idag. Vi borde värna vår kultur, tradition och identitet – på våra villkor. Och skulle en jude eller muslim få för sig att fira jul, äta av Särimner och ta sig någon droppe kryddat. Ja, väl bekomme!

6 kommentarer på “Det verkliga problemet med Icas julkalender

  1. Det är just detta som är så farligt med dessa “småsaker”. Exempelvis pepparkaksgubbar under Lucia, att Pippi Långstrumps pappa är negerkung osv. Det är i själva verket ytterst allvarligt, då det är dessa “småsaker” som gör att folk indoktrineras ovetandes. Så fortsätt upplys!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *