Långsiktighet är något vi ofta hör talas om men som sällan praktiseras. Det är lite som med ordet ”ansvar” som i dag blivit kutym att använda men som uppenbarligen inte förpliktigar. Och det passar väl i vår tid att det är så. Gårdagen är redan glömd och morgondagen bekymrar inte, nuet är det viktiga. Men det är inte hållbart, varför Det fria Sverige tydligt deklarerar att vi har ett generationsperspektiv på vår verksamhet.

”Carpe diem” från Horatius ode översätts till ”fånga dagen”. För oss betyder det ”lev för i dag” men det var inte så det var menat. Det som menades var att ”måttfullt njuta av nuet”. Antikens visdom finns det inte mycket kvar av utan vi vänder det till att passa tidsandan av i dag då Jaget och Nuet är det centrala.

Det är fyra år mellan valen – att någon ska få till något vettigt på fyra år kan ju ingen tro. Kommuner tar emot ”ensamkommande” eftersom de får bidrag från staten. Men efter några år försvinner bidragen men utgifterna blir kvar. Man säljer ut svenska företag eftersom det ger en skjuts i statskassan, på kort sikt. Allt handlar om den kortsiktiga vinsten och  därmed skjuter vi över problemen på våra barn och barnbarn.

Svenskarna av i dag verkar vara den första ”generationen” svenskar som inte vill efterlämna ett bättre Sverige till sina efterkommande. Vi har övergivit den idé som det gamla Sverige och svenskarna var besjälad av, då man arbetade mer för sina barn än för sig själv, för att de skulle ha bättre förutsättningar än man själv haft.

Det är denna kortsiktighet som lett oss det vi är och det är denna kortsiktighet som vi måste lämna bakom oss.

Det fria Sverige har framtiden för ögonen och arbetar i dag för att lägga grunden som framtida generationer kan bygga vidare på. Vi har ett generationsperspektiv på vår verksamhet. Det är lång framförhållning och det är vi stolta över. I vår Visionsskrift står det:

”Vi skapar således det fria Sverige nu och kommer kunna lämna över det fria Sverige till våra barn. Och en dag i framtiden kommer den grund vi lägger nu, den gemenskap vi bygger upp och de faktiska resurserna som ackumuleras över tid vara den språngbräda som behövs när tiden är mogen för det fria Sverige att återta det arv våra förfäder gav oss att vårda.”

Det som är viktigt att förstå i sammanhanget är att vi inte överger samtiden. Tvärt om. Att ha ett längre perspektiv och medvetet arbeta efter idén att lämna över något bättre till våra efterkommande gör att vi också gör våra liv bättre här och nu. Det går hand i hand. Ur skriften igen:

”För varje ny medlem växer så kraften hos det fria Sverige. När sedan samhället backar ytterligare, när polisen lägger ner ännu en station eller skolan inte längre kan lära barnen det mest grundläggande; när arbetsmarknaden krymper och de sociala skyddsnäten konsumeras av allt fler ’utanförskapsområden’ – då kommer medlemmarna kunna känna sig fortsatt trygga i den gemenskap av likasinnade som föreningen organiserar och finna stöd och hjälp i de nätverk som finns tillgängliga.”

Den nationella oppositionen har inte råd att vara kortsiktig. Vi ska ha delmål på vägen och verka i nuet, men allt vi gör måste också vara en del av byggstenarna för helheten. Kanske kan något verka opportunt just nu, något som skulle kunna ge en skjuts framåt. Men om detta riskerar att bli till en illa passande byggsten sett till helheten så är det bättre att avstå.

Att klara av detta kräver disciplin hos oss alla. Det är lätt att bli frustrerad i dag, det är enkelt att vilja att allt ska hända här och just nu. Men så är inte verkligheten beskaffad. Därför ser vi till helheten, vilken är både nu och framtiden. När den feta damen har sjungit och allt är sagt och gjort – när dammet har lagt sig – så kommer Det fria Sverige att stå kvar, kanske lite solkigt och sargat, men grunden kommer ha hållit.

27 Shares

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *